”Vi lärde oss om stress, men det mesta är bortglömt” : en kvantitativ studie om vad som påverkar gymnasieungdomars upplevda hälsa

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval. Total 126 enkäter samlades in och sammanställdes i Statistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 17,0. För att fördjupa analysen av studiens resultat användes Antonovsky KASAM-teori samt Karasek och Theorells Krav-kontroll-stödmodell. Resultat 70 % av eleverna upplever skolan som meningsfull. En tredjedel upplever att de inte har kontroll över sin egen arbetssituation. Ljud och luft som enskilda stressorer visar på ett signifikant samband med elevens upplevda hälsa på båda skolorna. Stressorer i skolan är fysisk arbetsmiljö, elevernas egna krav, lärarens undervisning och struktur samt skolans organisation. 60 % av eleverna är stressade av sina egna krav minst en gång i veckan till varje dag. Resultatet hos elevgruppen i mindre tätort ger även signifikanser på att de är stressade av egna krav, läxor och betyg. På båda skolorna ger lärare ett signifikant samband med meningsfullhet, uppmärksamhet och hjälp. Eleverna i mindre tätort upplever och känner mer krav från lärare jämfört med eleverna i storstad. 82 % av eleverna i mindre tätort uppger att de inte fått någon undervisning i stresshantering, i jämförelse med storstad 40 %. När det gäller fysisk aktivitet så är eleverna i mindre tätort mer fysisk aktiva än eleverna i storstad. Det finns ett signifikant samband mellan att må bra, psykisk hälsa och att vara fysiskt aktiv, (p=<0,005). Slutsats Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att det är inte så stor skillnad mellan skolorna gällande vad som påverkar den upplevda hälsan. Arbetsmiljön måste struktureras bättre av lärarna. Enligt läroplanen ska undervisningen vara individuell men eleverna upplever att det inte är så. Trots att betygskriterierna i Idrott och Hälsa säger att eleverna ska få undervisningen i stress och dess hantering, uppger över hälften av alla tillfrågade elever att de inte fått detta. Något som påverkar hälsan positivt är fysisk aktivitet samt att eleverna ”kan vara sig själva”. Det är viktigt att eleverna får balans mellan upplevda krav och resurser för att de ska få uppleva känslan av sammanhang samt att de är avslappnade och fokuserade utifrån Krav-kontroll-stöd-modellen